En ständigt sprängande huvudvärk fick Mattias Gyllensvaan att gå till läkaren.
På vårdcentralen lämnade han ett vanligt blodprov, testade blodtrycket och gick tillbaka till jobbet. Plötsligt ringde de från sjukhuset – Mattias behövde läggas in akut.
– Njurarna höll på att ge upp. Mamma bestämde sig direkt för att donera, utan någon tvekan var hon med från dag ett, berättar Mattias.
Läs mer om Mattias på Expressen/Kvällspressen:
Ishockey, innebandy och fotboll… När man träffar Pontus förstår man inte vilken resa han har varit med om. Född utan fungerande njurar lever han idag som vilken nioåring som helst. Men vid födseln var det långt ifrån självklart.
Läs mer om Pontus här:
Martha Ehlin, 38, har avlidit i kretsen av sin familj den 19 mars. Närmast sörjande är Marthas föräldrar och syskon med familjer.
Martha Ehlin blev känd för svenska folket då hon valdes till lyssnarnas sommarvärd 2013 och berättade om hur hon transplanterades med fem nya organ på grund av en tumörsjukdom. När sjukdomen nyligen kom tillbaka lyckades operationen inte rädda hennes liv.
Martha var en av grundarna av MOD – Mer organdonation. Hon brann helhjärtat för att hjälpa alla de som står på väntelista för transplantation. Hon var en fantastisk människa med en livsbejakande utstrålning och förmågan att beröra. Under sitt liv var hon älskad av många. Och nu är hon sörjd och saknad av ännu fler.
Martha växte upp i Örnsköldsvik och utbildade sig till idrottslärare. Bara 30 år gammal drabbades hon av sin tumörsjukdom. I månader kämpade hon för sitt liv och överlevde – tack vare en för henne okänd person, som kunde ge henne de fem organ hon behövde.
Vid World Transplant Games 2011 i Göteborg – ett världsmästerskap för transplanterade – vann hon fem guldmedaljer. Här träffade hon Peter Carstedt, som är transplanterad med en njure från en levande donator. Tillsammans grundade de år 2012 MOD.
2013 blev Martha lyssnarnas val av sommarvärd i P1. Samma år fick hon utmärkelsen Årets Kämpe vid Svenska Hjältar-galan.
Genom MOD arbetade Martha för att alla som är i behov av en transplantation skall få det utan onödigt lidande. Ingen skall behöva dö i väntan på organ i Sverige.
Vi önskar att Martha skulle ha fått ett mycket längre liv med sin familj och bland sina vänner. Men låt oss samtidigt inte glömma att hon tack vare organdonation fick leva flera rika och meningsfulla år som transplanterad. Vi sörjer och saknar Martha som en nära vän och god människa, med en fantastisk förmåga att inspirera andra och inge hopp, även i svåra livssituationer. Tack, Martha, främst för den du var, men också för allt du har gjort.
Vi hedrar minnet av Martha genom att fortsätta arbetet med den ideella föreningen MOD, som hon var med att grunda.
Göran Carstedt
ordförande MODs styrelse
Sören Gyll
ledamot i MODs styrelse
Bengt-Åke Henriksson
ledamot i MODs styrelse
Peter Carstedt
grundare och ledamot i MODs styrelse
Louise Gyll
suppleant i MODs styrelse
Annika Carstedt
suppleant i MODs styrelse
Emma Dalman
medarbetare MOD
Daniel Brattgård
ordförande MODs professionella råd
———————-
Detta minnesord finns att läsa i SvD och i GP.
Det finns stora skillnader i Europa i tillgången på njurar för transplantation. Spanien och Kroatien toppar statistiken, medan Sverige hamnar långt efter.
Långa väntelistor, dyra behandlingar och många risker. Det är några av problemen som drabbar patienter som väntar på njurtransplantationer. En lösning på de långa väntelistorna kan vara en behandling som kallas för avsensibilisering.
Att vänta på att få en ny njure som passar kan ta väldigt lång tid. Då väntelistorna är så pass långa, kan många som väntar på en matchande donator riskera att aldrig hitta någon njure som immunsystemet accepterar.
Den brittiska tidskriften ”The New England Journal of Medicine”, har presenterat en ny studie som visar att avsensibiliseringsbehandling är lönsamt och kan rädda många liv – trots alla risker som behandlingen kan innebära.
Läs mer här:
Urinprov i skolhälsovården är mycket ovanligt. Det visar en undersökning som Njurförbundet har gjort bland ungdomar, som fick svara på frågan om de under sin skoltid lämnat urinprov. Lika sällsynt var det att blodtrycket kontrollerades. Enkla hälsotester som dessa kan utföras på skolsköterskemottagningar och tidigt ge indikationer på om en elev har en njursjukdom, diabetes eller en infektion i urinvägarna, skriver Njurförbundet i ett pressmeddelande i dag den 10 mars, Världsnjurdagen.
Världsnjurdagen 2016 uppmärksammas situationen för njursjuka barn runt om i världen. Njurförbundet driver sedan en tid frågan för att regelbundna urinprov och blodtryckskontroller införs i skolhälsovården. Som det ser ut idag riskerar man att missa barn och ungdomar med högt blodtryck, nedsatt njurfunktion och till och med grav njursvikt. Tidig upptäckt kan vara avgörande för behandlingsmöjligheterna.
– Mot bakgrund av att en av tio svenskar har nedsatt njurfunktion och att tidig upptäckt av njursjukdom ofta ger goda möjligheter att bromsa sjukdomsförloppet, tycker jag detta är anmärkningsvärt, säger Bengt Rippe, professor i Njurmedicin vid Lunds universitet.
– Urinprov och blodtryckskontroller i skolhälsovården vore en billig insats med potentiellt stora hälsovinster, varför vi länge har krävt att det ska vara obligatoriskt vid de regelbundna hälsokontrollerna i grundskolan och i gymnasiet, säger Håkan Hedman, ordförande i Njurförbundet.
Världsnjurdagen, World Kidney Day, är en global kampanj som äger rum årligen sedan 2006 för att öka kunskapen om våra njurar och deras funktioner.
Under dagen sker arrangemang med fokus på njursjukdomar runt om i landet, bland annat på sjukhus och i flera av Njurförbundets 14 regionföreningar. Här är ett axplock. Ta kontakt med respektive regionförening för mer information.
Länkar till föreningarna finns i menyn högst upp.
Njurförbundet Sydsverige
Aktiviteter tillsammans med sjukvården
Tid: 10 mars kl. 17.30 – 20.30
Plats: Jubileumsaulan på SUS Malmö
Tema: Njursjukdomar och transplantation hos barn och vuxna
Njurförbundet Västsverige
Temakväll på Sahlgrenska
Tid: 10 mars kl 17.30 – 20.00
Plats: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, lokal Hjärtat
Tema: Dialys
http://www.njurforbundet.se/nyheter/117
Mer information om World Kidney Day finns på kampanjens internationella hemsida: World Kidney Day
Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom. Vid sidan av sitt kliniska arbete har hon bland annat varit ordförande i Svensk Njurmedicinsk Förening och forskat kring peritonealdialys (bukdialys), livskvalitet hos njursjuka samt påverkan på sexualiteten hos njursjuka.
Läs mer här:
http://www.njurfonden.se/aktuellt/forsta-behandlingen-mot-polycystisk-njursjukdom-narmar-sig/
Vid Skånes universitetssjukhus pågår ett framgångsrikt pilotprojekt för att hjälpa patienter med kraftig övervikt att gå ner i vikt före en njurtransplantation. Patienterna stöttas av ett team med dietist, fysioterapeut, beteendeterapeut, dialyssköterska och njurläkare för att träna och äta rätt.
En sida för dig som vill veta mer om cystnjurar
Den här sidan vänder sig till dig som vill veta mer om cystnjurar (ADPKD, autosomal dominant polycystisk njursjukdom). Cystnjurar är en ovanlig och ärftlig njursjukdom.
Om du själv har sjukdomen, om den finns i din släkt eller om du arbetar inom hälso- och sjukvård kan denna websida ge dig mer information. Här finns livsberättelser från personer som själva har cystnjurar. Det finns bland annat tips och fakta om vad du som har cystnjurar kan göra själv, om diagnostik samt vad det finns för behandling.
https://vimeo.com/124798422#embed