12 march is World Kidney Day 2020

Kidney disease is a non-communicable disease (NCD) and currently affects around 850 million people worldwide. One in ten adults has chronic kidney disease (CKD). The global burden of CKD is increasing, and is projected to become the 5th most common cause of years of life lost globally by 2040. CKD is a major cause of catastrophic health expenditure. The costs of dialysis and transplantation consume 2–3% of the annual healthcare budget in high-income countries. Crucially, kidney disease can be prevented and progression to end-stage kidney disease can be delayed with appropriate access to basic diagnostics and early treatment. This year World Kidney Day continues to raise awareness of the increasing burden of kidney diseases worldwide and to strive for kidney health for everyone, everywhere. Specifically, the 2020 campaign highlights the importance of preventive interventions to avert the onset and progression of kidney disease.

Njurstiftelsen får miljongåva till forskning

Jan Åsberg har till minne av sin fru Sunee, skänkt Stiftelsen för Njursjuka en storslagen gåva på 1 miljon kronor i syfte att öka stiftelsens möjligheter att stödja forskningsprojekt inom området dialysbehandling i hemmet. Stiftelsen vill framföra sitt varmaste tack till Jan för att du hedrar Sunees vilja och på detta sätt underlättar för framtida dialyspatienters möjlighet till bättre och lättare behandling.

Stipendieutdelning 2019

Årets stipendier från Stiftelsen för Njursjuka till tre kvinnliga njurforskare

Stiftelsen för Njursjuka delar årligen ut stipendier till forskare som arbetar med patientnära forskning om njursvikt och njurdonationer. I år går stipendierna till tre kvinnliga forskare som får sammanlagt 400 000 kr till sin forskning.

Årets stipendieutdelning ägde rum onsdagen den 27 november kl 16.30 i Sahlgrenska sjukhusets aula, Göteborg.

Vid stipendieutdelningen berättade docent Per Lindnér, verksamhetschef vid Transplantationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset, om njurbytesprogrammet. Detta går ut på att en levande njurdonator, vars njure inte passar den anhöriga mottagaren, kan paras ihop med andra donator- och mottagarpar med samma problem. Matchningen sker med hjälp av ett skandinaviskt utbytesprogram. Donatorerna ”byter plats” med varandra i en så kallad korsvis donation.

Kvällens program presenterades av Kattis Ahlström, journalist och TV-personlighet och ambassadör för Stiftelsen för Njursjuka och Paul Frankenius, mannen bakom Stiftelsen, som själv är njurtransplanterad. Medverkarde gjorde också Peter Carstedt, grundare av föreningen MOD, Mer organdonation. Föreningen verkar för att vi ska få fler donatorer, en fråga som är högaktuell även på den politiska dagordningen just nu.

World Kidney Day 14 mars

Kidney Health for Everyone Everywhere

 Kidney disease: the burden

 850 MILLION PEOPLE WORLDWIDE are now estimated to have kidney diseases from various causes. Chronic kidney diseases (CKD) cause at least 2.4 million deaths per year and are now the 6th fastest growing cause of death.

Acute kidney injury (AKI), an important driver of CKD, affects over 13 million people worldwide and 85% of these cases are found in low and middle-income countries (LMICs). Around 1.7 people are estimated to die annually because of AKI.

Moreover, CKD and AKI are important contributors to increased morbidity and mortality from other diseases and risk factors including cardiovascular disease, diabetes, hypertension, obesity, as well as infections such as HIV, malaria, tuberculosis and hepatitis. Furthermore, CKD and AKI in children, not only lead to substantial morbidity and mortality during childhood but also result in medical issues beyond childhood.

Challenges to kidney health: disparities & access

Despite the growing burden of kidney diseases worldwide, kidney health disparity and inequity are still widespread. CKD and AKI often arise from the social conditions in which people are born, grow, live, work and age including poverty, gender discrimination, lack of education, occupational hazards and pollution among others.

Transplantation is considered the most cost-effective treatment of CKD. However, it has high set up costs with regards to infrastructure and requires highly specialized teams, availability of organ donors and cannot be done without dialysis backup. Physical and legal infrastructure requirements and cultural bias against organ donation often present barriers in many countries, making dialysis the default option.

However, while national policies and strategies for non- communicable diseases (NCDs) in general are present in many countries, specific policies directed toward screening, prevention and treatment of kidney diseases are often lacking. More than half (53%) of countries that have an overarching NCD strategy in place have no management guidelines or strategy for improving the care of people with CKD (either specifically or within a broader NCD strategy).

What we call for

This year, World Kidney Day sets out to raise awareness of the high and increasing burden of kidney diseases worldwide and the need for strategies for kidney diseases prevention and management.

Kidney Health for Everyone Everywhere calls for universal health coverage (UHC) for prevention and early treatment of kidney disease.

The ultimate goal of a UHC policy is to promote population health by ensuring universal, sustainable and equitable access to essential healthcare of high quality, protecting people from health impoverishment and improving equity in health across socioeconomic groups.

Specifically, WKD calls on everyone to advocate for concrete measures in every country to improve kidney care:

  • Encourage and adopt healthy lifestyles (access to clean water, exercise, healthy diet, tobacco control. Many types of kidney diseases can be prevented, delayed and / or kept under control when appropriate prevention measures are in place.
  • Make screening for kidney diseases a primary healthcare intervention including access to identification tools (e.g. urine and blood tests). Screening of high risk individuals and early diagnosis and treatment is cost effective to prevent or delay end-stage kidney diseases.
  • Ensure kidney patients receive basic health services they need (e.g. blood pressure and cholesterol control, essential medications) to delay disease progression without suffering financial hardship.
  • Call for transparent policies governing equitable and sustainable access to advanced health care services (e.g. dialysis and transplantation) and better financial protection (e.g. subsidies) as more resources become available. Breaking down socioeconomic barriers and expanding access to comprehensive services in order to meet the needs of the population is essential to guarantee equitable kidney care and increase quality.

Join our call for Kidney Health for Everyone Everywhere!

[i] Organisation for Economic Co-operation and Development

here is the original website:https://www.worldkidneyday.org/2019-campaign/2019-wkd-theme/

“Det var självklart att ställa upp när Pauls vänner samlade ihop till stiftelsens grundplåt”.

Det började med en toppluva som Lennart Grebelius sålde till Paul Frankenius. Ur de gemensamma affärerna växte snart en stark vänskap mellan två säregna entreprenörer, och när njurstiftelsen grundades var Lennart en av finansiärerna.

Fortsätt läsa ““Det var självklart att ställa upp när Pauls vänner samlade ihop till stiftelsens grundplåt”.”

»Jag har bonustid i livet«

Affärsmannen och filantropen Paul Frankenius har fått en ny njure två gånger. Andra gången var det 32 personer som erbjöd honom ett nytt organ. ”Jag kände mig som en del i ett omtänksamt kollektiv. Jag är enormt tacksam”, säger han. Snart kommer han att behöva en ny njure för tredje gången.

foto:Joey Abrait

När man träffar Paul Frankenius är det uppenbart att han har tillbringat många år i modeindustrin. Han bär en blå, svagt mönstrad skjorta som perfekt matchar hans kritstrecksrandiga kostym i samma blå färg.

”Jag är mycket nöjd med min senaste italienska kostym”, säger han, medan han ­serverar te i sitt smakfullt inredda hem.

Väggarna täcks av tavlor och fotokonst av konstnärer som Thomas Strutt och ­Steve McCurry.

Paul Frankenius är född i en entreprenörsfamilj som har drivit spedition och åkerier i flera generationer.

Själv slog han sig fram i klädbranschen på JC och i dag driver han ett eget investmentbolag som främst investerar i detalj­handel, fastigheter och medicinteknik. De största innehaven inkluderar modeföre­tagen Ellos och Gina Tricot, dialys­företaget Triomed och musikstartupen Teenage ­Engineering.

Han kom till JC som trainee när han pluggade en textil-merkantil utbildning i ­Borås. Där blev han kvar i 17 år, medan han jobbade sig upp till vice vd.

Men 1994, när han stod han mitt i ­karriären som småbarnspappa och ansvarig för inköp och sortiment på JC, blev han sjuk. Som barn hade han fått reda på att han hade den ärftliga sjukdomen cystnjurar, ­vilket innebär att små cystor äter upp njurfunktionen efter hand. Men det var först när han var 36 år som sjuk­domen gjorde sig påmind och han började tappa orken.

”Jag ville inte ta in tecknen tidigare, det fanns nog ett visst mått av förträngning från min sida. Jag trodde att jag var osårbar.”

Svårt visa svaghet

Efter det gick han med bukdialys i 26 måna­der. Det innebär att han skötte dialysen själv fyra gånger per dygn.

”Man sätter in en slang i buken, och ­genom den häller man en glukoslösning som suger åt sig kroppsvätska och gifter”, säger Paul Frankenius.

”Men jag var inte lättdialyserad. Jag fick mycket klåda och obehag, eftersom jag inte riktigt fick ut gifterna ur kroppen. Värst var klådan på nätterna, det var hemskt.”

Samtidigt levde han så normalt som möjligt och reste mycket i jobbet. Vid den här tiden hade JC sin blomstringstid och var etta på ungdomsmode i Sverige.

”Även om omgivningen visade sympati kände jag att jag inte kunde visa svaghet, utan det gällde att hålla färgen. Som ansvarig för inköp och sortiment hade jag en ­central roll, och folk funderade över min roll i företaget.”

Efter 26 månader fick Paul Frankenius en ny njure. Donatorn var en man i 50-års­åldern som hade avlidit av en hjärnblödning.

”Självklart känner jag en stor tacksamhet mot honom. Förgiftningsdimman försvann direkt när jag fick den nya njuren, helt plötsligt kände jag mig klar i skallen. Det var fantastiskt.”

Under sjukdomsperioden insåg han att han behövde ytterligare ett ben att stå på om han inte skulle orka ­jobba som han hade gjort tidigare.

”Jag bestämde mig för att försöka bli min egen. Vi hade fastigheter i familjen, och jag fortsatte att köpa på mig fler så långt banken vågade stötta. Det var också ett bra läge att köpa efter fastighetskrisen. Samtidigt drev jag frågan att vi i koncernledningen i JC skulle få bli delägare, vilket vi blev.”

Den nya njuren höll i nio år, sedan kom symptomen tillbaka. Normalt brukar ett nytt organ fungera längre tid än så, men av olika medicinska skäl försämrades funktionen för Paul Frankenius.

Då inträffade det fantastiska. 32 personer i hans omgivning erbjöd sig att donera ett organ, utan att han hade bett om det. Det var släktingar, vänner och arbetskamrater.

”Jag hade varit transparent med min sjukdom, alla kände till att jag höll på med dialys. Bland de 32 personerna hade en del fel blodgrupp eller andra saker som inte stämde, men 16 personer testades som donatorer på Sahlgrenska. Det visade sig att min före detta kollega Leif Almberg passade bäst och 2005 fick jag min andra njure av ­honom.”

 

FAKTA

Paul Frankenius

Ålder: 60 år.

Familj: Fru och två barn på 31 och 29 år.

Bor: I Borås.

Bakgrund: Började som trainee på JC 1982. Arbetade sig upp till vice vd i samma bolag. Vice vd i KappAhl. Driver investmentbolaget Frankenius Equity sedan 2000. Hälften­ägare och ordförande i fastighetsbolaget Bockasjö.

Andra uppdrag: Ordförande i Sparbanken Sjuhärad. Styrelseledamot i Högskolan i Borås. Grundare av Stiftelsen för njursjuka och Stiftelsen för transplantations- och ­cancerforskning. Styrelseledamot i Curamus- stiftelsen, som stöttar unga entreprenörer och äldre Sjuhäradsbor.

Favoritkonstnärer: Louise Bourgeois, ­Robert Rauschenberg, Roy Lichtenstein, Jeff Koons och Jaume Plensa.

foto:Joey Abrait

FAKTA

Organtransplantation

I juni 2018 stod 845 i kö för ett nytt organ. Störst efterfrågan är det på njurar (681), hjärta (51), lever (47), lungor (27), cellöar (13) och bukspottskörtel (7).

I Sverige dör en person i veckan ­i organ­kö.

Under 2017 avled omkring 91 000 per­soner i Sverige. Av dem blev 188 organ­donatorer.

Sverige har 18,6 donatorer per miljon ­invånare. Högst i Europa ligger Spanien (46,9), Kroatien (36,3) och Portugal (33,9).

Sten Heckscher leder en statlig utredning om hur lagen kan förändras för att öka ­antalet donatorer.

Av susanne.bark@di.se

Här är hela artikeln med Paul i DI weekend

Föreläsare på stipendieutdelningen 28 nov

OLA SAMUELSSON

Ola Samuelsson är överläkare och docent vid Njurmedicinska kliniken,
Sahlgrenska Universitetssjukhuset sedan 1988. Han har bred klinisk
erfarenhet av medicinska njursjukdomar och deras behandling. Ola är en
auktoritet i Sverige avseende högt blodtryck och blodfetter vid
njursjukdom baserat på många års forskning i fältet.
På senare år har Ola varit engagerad i arbete att sprida kunskap om hur
viktigt det är att känna till vad som är visat och vad som inte är visat
när det gäller medicinska behandlingar, så kallad ”evidensbaserad
medicin”. Syftet med detta är att undvika införandet av obevisade
behandlingar och underlätta införandet för bevisade, om än dyra,
behandlingar inom hälso- och sjukvården.