Josefin Cavallini, specialistsjuksköterska inom kirurgisk omvårdnad vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, ska intervjua nytransplanterade patienter om första året efter transplantationen.

En pilotstudie har visat att den transplanterade patientens mål är att återgå till ett normalt liv så snabbt som möjligt, en process som medför förändring och anpassning. Forskningsstudien ska belysa den sociala återhämtningen efter en organtransplantation. Ökad kunskap om de transplanterades situation ska hjälpa vårdpersonal att underlätta patienternas återhämtning.

Susanne Westphal, specialistläkare i barnmedicin vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus i Göteborg, får stipendium för att systematisera den kunskap om transplanterade barn som finns i det unika register sjukvården har från barn som transplanterats i Göteborg sedan 1986.

Barnens kontinuerliga utveckling har följts och studien syftar till att ta tillvara det bästa i den vård och behandling som givits och att öka förståelsen för de transplanterade barnens situation.

Helena Rydell, specialistläkare i njurmedicin vid Skånes Universitetssjukhus, jämför i sin forskning personer som får dialys på sjukhus med dem som sköter sin dialys i hemmet.

Hennes studier har tidigare visat att hem-dialyspatienterna lever längre. Nu ska hon studera om patienter som själva utför bloddialys i hemmet har bättre blodtryck och kalk-fosfatbalans än patienter som får dialys på sjukhus. Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken hos njurpatienter. Därför är det viktigt att kunna kontrollera dessa riskfaktorer.

Susanne Lundin, professor i etnologi vid Lunds Universitet, deltar i ett tvärvetenskapligt EU-projekt som studerar handel med mänskliga organ.

Hon ska använda stipendiet till att intervjua njursjuka i Sverige som tagit risken att köpa organ utomlands, många gånger med svåra följder. Studien ska ge sjukvården kunskaper för att kunna möta patienter som är i riskzonen för transplantationsturism.

Anders Christensson, docent i njurmedicin och internmedicin vid Skånes Universitetssjukhus, forskar kring njurfunktionen hos äldre patienter, 80-90 år. Tidigare forskning har mest studerat patienter yngre än 75 år.

Hans forskarteam utarbetar och utvecklar ett nytt sätt att mäta njurfunktionen hos äldre, något som är viktigt för att undvika felbehandling och ytterligare försämring av njurfunktionen hos dessa patienter. Metoden ska kunna användas också i primärvården.