Helena Rydell

Två gånger i veckan eller oftare – det är frågan

Dialys endast två gånger per vecka blir allt vanligare både i Sverige och resten av världen. Detta trots att det saknas egentlig kunskap om vilken frekvens som är den bästa utifrån patientens perspektiv. Helena Rydell vill gå till botten med denna fråga, och får stöd från Njurstiftelsen för sitt fortsatta arbete.

Tidigare studier har visat både att dödligheten för dialyspatienter ökar efter flera dagars uppehåll och att överlevnaden är bättre för den som får dialys oftare. Trots det har frekvensen minskat i Sverige sedan 2013. Det är inte klarlagt vilka effekter hemodialysstart med frekvens två gånger per vecka jämfört med tre gånger per vecka har på sjuklighet och dödlighet. Bättre kunskap om för- och nackdelar med lägre dialysfrekvens skulle kunna bidra till bättre prognos för patienter som startar hemodialys.

Det är utgångspunkten för Helena Rydells sökande i sammanhanget, där just antalet dialystillfällen kan göra stor skillnad för en patients hälsa och livskvalitet. Helena är sektionschef och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, med inriktning på dialyskrävande njursvikt.

– Det är inte klarlagt vilka effekter som hemodialysstart med frekvens två gånger per vecka jämfört med tre gånger per vecka har på sjuklighet och dödlighet. Trots att kunskapsläget är mycket oklart ökar andelen patienter med dialys två gånger per vecka i landet och i världen.

Jag vet inte exakt varför vi i Sverige går mot minskad frekvens, och det finns ganska lite data att söka i. Studier har visat koppling mellan lägre dialysfrekvens och mer bevarad njurfunktion. Det kan vara ett skäl att läkare ordinerar dialys två gånger per vecka. Ett annat skäl kan vara brist på dialyssköterskor vilket gör det svårare att kunna ge alla patienter tillräcklig dialysfrekvens.

Kärnan i Helenas undersökning är att ta reda på hur dialys på två gånger i veckan påverkar prognosen för patienter med hemodialys. Genom att jämföra patienter med två respektive tre dialyser per vecka ska hon få svar på frågor som långtidsöverlevnad, frekvens på sjukhusinläggning, orsak till varför man blir inlagd – samt ett antal prognostiska faktorer och mått på dialyskvalitet. Metoden är att ta del av uppgifter som redan finns tillgängliga i Svenskt Njurregister och andra etablerade källor.

Efter att ha jobbat med njurmedicin i Lund i många år kom Helena in på forskning och arbetet med svenskt njurregister där hon idag är generalsekreterare. Hon ser sin studie som en del i att försöka ge bästa vården för patienterna och hjälpa dem till ett liv där sjukdomen påverkar så lite som möjligt.

– Jag är väldigt glad att jobba med just dialysdelen i vården. Det är en grupp patienter som är svårt sjuka och vi har mycket att göra för dem, säger Helena – som själv tror att det är för glest med dialys bara två gånger i veckan. Snart kommer hon att veta.

Anders Westgårdh