Helene Erlandsson är specialist i internmedicin och njurmedicin vid Transplantationskirurgiska och Njurmedicinska kliniken på Karolinska Sjukhuset i Huddinge och knuten till Karolinska Institutet. Hennes forskning handlar om njurtransplanterade patienter över 60 år.

– Våra äldre patienter har en ökad risk för komplikationer i samband med njurtransplantation. För att minska riskerna vill vi identifiera påverkbara riskfaktorer i samband med transplantationen. Som en del i utvärderingen av våra resultat vill vi även undersöka patientens livskvalitet före och efter en transplantation, beskriver Helene Erlandsson.

I dag njurtransplanterar man allt äldre patienter. I Sverige är det inte ovanligt att patienter över 70 år får en ny njure. I USA går man ändå högre upp i åldrarna. Det är dock den biologiska åldern som avgör.

– Ja, utvecklingen har gått framåt bland annat tack vare bättre läkemedel mot avstötningar. Åldersgränsen för njurtransplanterade har stigit kontinuerligt de senaste decennierna, säger Helene Erlandsson.

Men de äldre patienterna är ömtåligare och råkar lättare ut för infektioner eftersom immunförsvaret åldras. De har också lättare att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes i samband med transplantationen.

Helene Erlandsson är spindeln i nätet, den som sammanställer data och skriver rapport och artiklar, i de två stora studierna ROSE och PROSPER, med 800 respektive 250 patienter. Man ska på ett systematiskt sätt kartlägga resultaten av transplantationer på patienter över 60 år från samtliga transplantationsenheter i landet åren 2000 – 2012. Även patienternas livskvalitet före och efter transplantation blir föremål för forskningen.

– Resultatet ska användas för att dra slutsatser om hur omhändertagandet för de äldre och skörare patienterna kan förbättras ytterligare, beskriver Helene Erlandsson.

Stipendiet från Stiftelsen för Njursjuka bidrar till att Helene kan avsätta forskningstid för att bearbeta data och fördjupa sig i studierna.

Helena Rydell är specialist i internmedicin och njurmedicin och överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Lund. Hon har sedan flera år intresserat sig för behandling med dialys i hemmet. Hennes tidigare forskning har gällt yngre och förhållandevis friska patienter. Nu får hon Njurstiftelsens stipendium för att undersöka om assisterad påsdialys i hemmet kan vara bättre än bloddialys på sjukhus för äldre patienter med flera sjukdomar.

– Jag vill göra livet bättre för dessa svårt sjuka patienter. Det är tröttande att åka fram och tillbaka till sjukhus flera gånger i veckan för att få bloddialys. Med dialys hemma får de också en mer kontinuerlig rening av blodet. Jag tror att deras livskvalitet kan bli bättre med den dialysformen, säger Helena Rydell.

I dag är det en liten del patienter som får assisterad dialys i hemmet. Det betyder att kommunens sjuksköterskor och undersköterskor kommer hem till patienten och hjälper till med dialysen upp till fyra gånger om dygnet. Endast tre procent av landets alla dialyspatienter, idag cirka 131 patienter, får sådan dialys. Orsaken till det låga antalet tror Helena dels beror på att vårdpersonalen är osäkra på dialysformen, dels att den kräver ett gott samarbete mellan sjukhusen och kommunen. Inte minst osäkerheter kring kostnaden för patienterna har lagt hinder i vägen.

Men det gäller samtidigt att patienterna inte utsätts för större risker. Därför vill Helena Rydell jämföra patienterna som får påsdialys hemma med samma patientkategori som får bloddialys på sjukhus. Om patienter med hemdialys oftare läggs in på sjukhus, lever kortare eller om de kan ha denna dialysform bara under en kortare tid, ska hon undersöka med hjälp av befintliga data. Kostnaden för de två behandlingarna kommer också att jämföras i nästa steg.

– Om vi visar att så inte är fallet, kan det bli aktuellt med hemdialys för fler patienter. I nästa steg vill jag undersöka vad patienterna själva anser om sin livskvalitet med olika former av dialys, men där finns ännu inte tillräckligt underlag, förklarar Helena Rydell.

Helena har ändå genom sina studier bidragit till att kunskapen och medvetenheten hos vårdpersonal om hemdialys ökar. Dessutom verkar Njurförbundet och andra patientorganisationer för att öka kunskapen om hemdialys.

Lena Axelsson är medicine doktor och högskolelektor vid Sophiahemmet högskola i Stockholm. Hennes forskning handlar om att förbättra omhändertagandet för svårt njursjuka patienter. Hon tror på att palliativ vård i större utsträckning ska integreras med den avancerade specialistvård som dessa patienter ofta får. Nu planerar hon att göra en enkät till vårdpersonal för att kartlägga deras kunskap om och inställning till palliativ vård.

– Den palliativa vårdens mål är att främja livskvalitet och ge en aktiv helhetsvård till patienten. Teamarbete kring patienten och ökad kommunikation med och kring patienten, tror jag är nyckeln till ett bättre liv för svårt sjuka patienter, säger Lena Axelsson.

För att kunna gå vidare och förbättra vården behöver nuläget kartläggas. Lena Axelsson planerar en webbenkät till läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och kuratorer vid landets alla njurmedicinska kliniker och dialysmottagningar. Efter etikansökan ska hon inhämta tillstånd från verksamhetschefer innan enkäten skickas ut.

Liknande undersökning har gjorts internationellt, men man behöver få reda på de svenska förhållandena. Enkäten ska kartlägga personalens kunskaper om palliativ vård och deras inställning till den. Bedrivs palliativ vård vid enheterna idag? Vilka hinder finns för att man ska kunna göra det? Kommunicerar man med patienten om önskningar inför livets slut och vilket stöd ges till närstående? Detta är exempel på frågor som behöver besvaras.

Lena Axelsson planerar att skicka ut enkäten efter sommaren 2018 och hoppas på att få resultatet sammanställt under 2019. Nästa steg blir att ta vara på de idéer som kommer fram i enkäten; kanske ge ökad kunskap till personalgrupper om palliativ vård och testa studier för samarbete mellan olika enheter.

Lena Axelsson ser exempel från Canada och England där man arbetat mer med palliativ vård av patienter med njursjukdom än i Sverige.

– Erfarenheten är, att personal med mer kunskap känner sig tryggare i att möta och kommunicera med patienter och anhöriga i dödens närhet, och att man med den här vårdfilosofin får en bättre kontinuitet kring patienten, avslutar hon.

Åsa Norén är transplantationskirurg vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hennes forskning handlar om att finna orsaker till varför patienter ofta får en nedsatt njurfunktion efter en levertransplantation. Genom att finna orsakerna hoppas hon i nästa steg att finna vilka åtgärder som kan sättas in för att förhindra att skadorna uppstår.

Tidigare har man antagit att det är de starka mediciner som används för att förhindra avstötning vid transplantation som orsakat njurskadorna. I dag tror man att bilden är mer komplex. Det är inte bara äldre och svagare patienter som får njurfunktionsnedsättning vid transplantationen, utan även yngre, i övrigt till synes friska patienter, drabbas.

– Njursvikt medför kraftigt påverkad livskvalitet och publicerade data talar om en 4-5 gånger ökad dödlighet efter transplantationen om en kronisk njurskada uppstår. Därför är det angeläget att vi hittar vad som orsakar njurpåverkan, säger Åsa Norén.

Om något kan göras före, under eller strax efter transplantationen för att bevara njurfunktionen, vill Åsa Norén upptäcka det.

Hon har arbetat vid Transplantationscentrum på Sahlgrenska sedan 2010 och samlat på sig ett unikt material om levertransplanterade patienter. Den studie som nu utförs, har inte gjorts någon annanstans tidigare.

– Vi har tagit njurbiopsier, d v s vävnadsprov, på patienternas njurar, före, under och efter levertransplantationen. Vi har också utfört så kallade GFR-mätningar för att mäta njurfunktionens effektivitet. Detta material ska nu analyseras för att finna ut när, och förhoppningsvis hur, skadorna uppstår, förklarar Åsa Norén.

Det är kostsamma analyser och därför kommer Njurstiftelsens stipendium väl till pass. Åsa hoppas kunna presentera den första artikeln om forskningen under nästa år.

Resultaten från forskningen hoppas Åsa Norén ska kunna användas även vid andra transplantationer. Nedsatt njurfunktion är vanlig även vid transplantationer av andra organ som hjärta, lungor, bukspottskörtel och tarm.

I år medverkade den välkände läkaren Anders Milton, som lett den statliga utredningen i donationsfrågan. Våren 2018 väntas regeringen lägga ett förslag till ny lagstiftning på riksdagens bord.

Moderator vid stipendieutdelninge var Peter Carstedt, grundare av MOD, själv njurtransplanterad. Peter och MOD, merorganodonation, är sedan många år Njurstiftelsens samarbetspartner.

– Vi vet att 30-50 personer dör varje år i väntan på organ, så jag ser den här lagändringen som mycket angelägen, säger Paul Frankenius, mannen bakom Njurstiftelsen, själv njurtransplanterad två gånger.

Stipendieutdelningen ägde rum torsdagen den 23 november kl 16 i Sahlgrenska sjukhusets aula, Blå Stråket 5, i Göteborg.

Huvudpersoner vid stipendieutdelningen var årets fyra stipendiater som får sammanlagt strax över 400 000 kronor för sin forskning.

150 personer deltog i stipendieutdelningen och det efterföljande minglet och vi vill tacka er alla!