Malin Skagerlind är forskningssjuksköterska vid Njurmedicinska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå och doktorand vid Umeå universitet. Hon forskar kring hur man kan minska dosen blodförtunnande medel vid akut blodanalys hos patienter med blödningsrisk. Hon får stipendium för att arbeta med en intervjuundersökning som går ut på att undersöka hur patienter upplever att hamna i akut behov av dialysbehandling. Detta sker t ex vid sjukdom eller olycksfall när patientens njurar slutar fungera. Resultatet ska användas till att förbättra bemötande och behandling av dessa svårt sjuka patienter.

Vid bloddialys måste patienterna i allmänhet få ett läkemedel som hindrar blodet från att levra sig. Patienter som råkat ut för en svår olycka eller av annan anledning har ökad blödningsrisk kanske inte bör få blodförtunnande medel. Då har man i Umeå i stället prövat med att spola slangar och filter med blodförtunnande medel före dialysen. Nu undersöker forskarna i Umeå vilken metod som är bäst att använda för patienter med blödningsrisk.

– Jag ville få in ett omvårdnadsperspektiv i vår pågående forskning. Vi vet för lite om hur patienter reagerar i en sådan här krissituation. I vården blir vi lätt hemmablinda och tenderar att titta huvudsakligen på medicinska åtgärder. Därför kompletterar vi med den här intervjuundersökningen. Om vi lär oss mer om patientens upplevelser av vården kan bemötande och behandling förbättras, säger Malin Skagerlind.

Helena Rydell är specialistläkare i internmedicin och njurmedicin vid Skånes Universitetssjukhus i Lund. Hon har tidigare fått stipendium från Stiftelsen för Njursjuka och får nu fortsatt stöd för sin forskning på jämförelse mellan olika former av dialys.

De aktuella forskningsprojekten går ut på att studera hur dialysformen påverkar framtida sjuklighet och dödlighet och att undersöka vilka faktorer som är starkast relaterade till överlevnad hos yngre och relativt friska dialyspatienter. Forskningen ska leda fram till att läkaren ska kunna ge bästa möjliga råd om dialysform för njursviktspatienter och se vilka faktorer som är viktigast att påverka för att kunna förbättra överlevnad för de yngre och relativt friskare patienterna i olika dialysformer.

Helena Rydell har tidigare i sin forskning kommit fram till att patienter som får sin bloddialys hemma lever längre än patienter som får sin dialys på sjukhus. Det är osäkert om det beror på att gruppen som får dialys hemma är friskare och yngre än övriga. I en senare studie har Helena dock visat, att patienter som fått bloddialys hemma lever i genomsnitt fyra år längre än motsvarande patienter på sjukhus.

I denna studie jämfördes patienter med samma ålder och sjuklighet. Fördelar med dialys i hemmet är att patienten får dialys oftare och utbildning och därmed ökad kunskap om sin sjukdom och dialysbehandlingen. Dessa patienter hade också lägre plasmafosfatvärde och färre blodtrycksmediciner.

– Vi vet att de flesta njurpatienter avlider i hjärt-/kärlsjukdomar. Vi vill nu undersöka hur olika faktorer påverkar överlevnaden hos yngre och friska patienter och fortsätta att undersöka hur dialysform påverkar överlevnad och sjuklighet för patienterna, förklarar Helena Rydell.

Ingrid Petersson är patientkoordinator vid transplantationscentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och håller på med en mastersexamen i omvårdnad. Hon har tidigare arbetat 27 år inom njur- och dialyssjukvård och forskar nu på hur vård och behandling kan förbättras för åldrade och handikappade njursjuka patienter under deras sista år.

Dessa patienter får hjälp med påsdialys i hemmet, och Ingrid Petersson har intervjuat dem om hur de upplever sin behandling och sitt dagliga liv. Det har visat sig att de trots sin svåra sjukdom upplever en trygghet av att få behandling i hemmet och över att bli delaktiga i vården. De lär sig att njuta av enkla saker i vardagen och känna hopp inför framtiden. Kontinuitet av vårdpersonal och stöd under dygnets alla timmar bidrar till att man känner sig trygg. Stipendiet ska användas för att sprida kännedom om resultaten av forskningen bland vårdpersonal genom publicering i en internationell medicinsk tidskrift.

– Vår strävan är att kunna ge en vård som är mer anpassad till den enskilda patienten och hjälpa individen att hantera sin svåra livssituation, förklarar Ingrid Petersson.

Per Svensson är specialist i internmedicin och kardiologi vid Karolinska sjukhuset i Solna och forskar huvudsakligen på högt blodtryck och hjärt-/kärlsjukdomar men har därifrån också kommit in på njursjukdom. Han får stipendium för sin forskning om hur ärftliga faktorer och omgivningsfaktorer påverkar allvarlig njursjukdom.

Målet är att läkaren ska kunna sätta in förebyggande åtgärder på ett tidigt stadium när man träffar på en patient som har riskfaktorer för att utveckla njursjukdom. Genom att samköra olika medicinska register (tvillingregistret, svenskt njurregister, nationella diabetesregistret), ska forskarna jämföra olika tvillingpar som fått allvarlig njursjukdom.

Enäggstvillingar har helt lika genetiska anlag medan tvåäggstvillingar har olika genuppsättning likt vanliga syskon. Detta kan ge forskarna svar på hur viktiga ärftliga faktorer är för att utveckla njursjukdom. Han kommer även att använda den s k TwinGene-studien eftersom det där finns blodprov fråndeltagarna som har undersökts för DNA. Genom detta ska han försöka identifiera ärftlighetsmarkörer som visar att individen har risk för att utveckla njursjukdom.

Per Svensson räknar med att studien ska ta några år, och att resultaten kan komma i klinisk användning om ungefär fem år.

Ainhoa Indurain är specialist i internmedicin och njurmedicin vid Universitetssjukhuset i Linköping. Hon får stipendium för att forska kring ett nytt sätt att bestämma kroppens vätskefördelning hos patienter med dialys och nefros med hjälp av magnetröntgen.

Forskningen ska leda fram till en ökad förståelse för de bakomliggande mekanismerna till ödembildning. Njurarna reglerar kroppens salt och vätskebalans. Hos patienter med nedsatt njurfunktion bildas ofta för mycket vätska i kroppen. Det leder till påfrestningar på kroppen och patienterna drabbas av högt blodtryck eller ödem (svullnad).

Ainhoa Indurins forskningsgrupp har utvecklat en ny programvara för magnetkamra (MR). Med hjälp av denna mäts vatten i olika kroppsvävnader. När man vet var ödem finns, är det lättare att finna bättre behandlingsmetoder för att bli av med överflödig vätska. MR-metoden kan även hjälpa till att bestämma patientens ”torrvikt” (vikt utan ödem).

– Magnetröntgen kan hjälpa oss att få en mer detaljerad överblick över hur vätskan fördelar sig i kroppen och om svullnaden bara är lokalt betingad, beskriver Ainhoa Indurin och fortsätter:

– Vår förhoppning är att vi ska kunna förbättra vården genom bättre möjligheter till diagnostik och mer framgångsrik symtomlindrande behandling.

Stipendieutdelningen ägde rum torsdagen den 19 november i Sahlgrens aula på Sahlgrenska Universitetsjukhuset, Blå Stråket 5, i Göteborg.

Temat för årets stipendieutdelning är Levande donation, ett område där Sverige är världsledande, men där det finns mycket mer att göra. Bland talarna märks transplantationskirurg Niclas Kvarnström, som berättar om njurdonation med dagens teknik. Vid stipendieutdelningen närvarade ett stort antal njurdonatorer.

DE VERKLIGA HJÄLTARNA
– de som donerat ett organ för att rädda en annan persons liv.
Panelsamtal kring levande donation.
Moderator Peter Carstedt och Paul Frankenius
samtalar med donatorer och deras mottagare