När Per Lendin fick besked att han drabbats av kronisk njursvikt var prognosen för överlevnad allt annat än ljus. Men räddningen – en ny njure – fanns på en arms räcklängd.
Man ser det inte på henne, men när hon berättar om varför hon ställde upp för Per och gav honom en av sina njurar blir det tydligt. Elin Larsson har inte en självisk ådra i hela sin 30-åriga kropp, snarare är den byggd av omtanke och medmänsklighet.
Läs mer på Ekuriren.se: