Njurstiftelsen _v007

Helene Erlandsson

Hon brinner för de äldre patienterna

Helene Erlandsson är specialist i internmedicin och njurmedicin vid Transplantationskirurgiska och
Njurmedicinska kliniken på Karolinska Sjukhuset i Huddinge och knuten till Karolinska Institutet.
Hennes forskning handlar om njurtransplanterade patienter över 60 år.
– Våra äldre patienter har en ökad risk för komplikationer i samband med
njurtransplantation. För att minska riskerna vill vi identifiera påverkbara riskfaktorer i
samband med transplantationen. Som en del i utvärderingen av våra resultat vill vi även
undersöka patientens livskvalitet före och efter en transplantation, beskriver Helene
Erlandsson.
I dag njurtransplanterar man allt äldre patienter. I Sverige är det inte ovanligt att patienter över 70 år
får en ny njure. I USA går man ändå högre upp i åldrarna. Det är dock den biologiska åldern som
avgör.
– Ja, utvecklingen har gått framåt bland annat tack vare bättre läkemedel mot avstötningar.
Åldersgränsen för njurtransplanterade har stigit kontinuerligt de senaste decennierna, säger
Helene Erlandsson.
Men de äldre patienterna är ömtåligare och råkar lättare ut för infektioner eftersom immunförsvaret
åldras. De har också lättare att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes i samband med
transplantationen.
Helene Erlandsson är spindeln i nätet, den som sammanställer data och skriver rapport och artiklar, i
de två stora studierna ROSE och PROSPER, med 800 respektive 250 patienter. Man ska på ett
systematiskt sätt kartlägga resultaten av transplantationer på patienter över 60 år från samtliga
transplantationsenheter i landet åren 2000 – 2012. Även patienternas livskvalitet före och efter
transplantation blir föremål för forskningen.
– Resultatet ska användas för att dra slutsatser om hur omhändertagandet för de äldre och
skörare patienterna kan förbättras ytterligare, beskriver Helene Erlandsson.
Stipendiet från Stiftelsen för Njursjuka bidrar till att Helene kan avsätta forskningstid för att bearbeta
data och fördjupa sig i studierna.

 

Njurstiftelsen _v023

Helena Rydell

Forskar kring dialys i hemmet för fler

Helena Rydell är specialist i internmedicin och njurmedicin och överläkare vid Skånes
Universitetssjukhus i Lund. Hon har sedan flera år intresserat sig för behandling med dialys i
hemmet. Hennes tidigare forskning har gällt yngre och förhållandevis friska patienter. Nu får hon
Njurstiftelsens stipendium för att undersöka om assisterad påsdialys i hemmet kan vara bättre än
bloddialys på sjukhus för äldre patienter med flera sjukdomar.
– Jag vill göra livet bättre för dessa svårt sjuka patienter. Det är tröttande att åka fram och tillbaka
till sjukhus flera gånger i veckan för att få bloddialys. Med dialys hemma får de också en mer
kontinuerlig rening av blodet. Jag tror att deras livskvalitet kan bli bättre med den dialysformen,
säger Helena Rydell.
I dag är det en liten del patienter som får assisterad dialys i hemmet. Det betyder att kommunens
sjuksköterskor och undersköterskor kommer hem till patienten och hjälper till med dialysen upp till fyra
gånger om dygnet. Endast tre procent av landets alla dialyspatienter, idag cirka 131 patienter, får sådan
dialys. Orsaken till det låga antalet tror Helena dels beror på att vårdpersonalen är osäkra på
dialysformen, dels att den kräver ett gott samarbete mellan sjukhusen och kommunen. Inte minst
osäkerheter kring kostnaden för patienterna har lagt hinder i vägen.
Men det gäller samtidigt att patienterna inte utsätts för större risker. Därför vill Helena Rydell jämföra
patienterna som får påsdialys hemma med samma patientkategori som får bloddialys på sjukhus. Om
patienter med hemdialys oftare läggs in på sjukhus, lever kortare eller om de kan ha denna dialysform
bara under en kortare tid, ska hon undersöka med hjälp av befintliga data. Kostnaden för de två
behandlingarna kommer också att jämföras i nästa steg.
– Om vi visar att så inte är fallet, kan det bli aktuellt med hemdialys för fler patienter. I nästa steg
vill jag undersöka vad patienterna själva anser om sin livskvalitet med olika former av dialys, men
där finns ännu inte tillräckligt underlag, förklarar Helena Rydell.
Helena har ändå genom sina studier bidragit till att kunskapen och medvetenheten hos vårdpersonal om
hemdialys ökar. Dessutom verkar Njurförbundet och andra patientorganisationer för att öka kunskapen
om hemdialys.

 

Njurstiftelsen _v062

Lena Axelsson

Tror på palliativ vård för fler svårt njursjuka patienter

Lena Axelsson är medicine doktor och högskolelektor vid Sophiahemmet högskola i
Stockholm. Hennes forskning handlar om att förbättra omhändertagandet för svårt
njursjuka patienter. Hon tror på att palliativ vård i större utsträckning ska integreras med
den avancerade specialistvård som dessa patienter ofta får. Nu planerar hon att göra en
enkät till vårdpersonal för att kartlägga deras kunskap om och inställning till palliativ vård.
– Den palliativa vårdens mål är att främja livskvalitet och ge en aktiv helhetsvård till
patienten. Teamarbete kring patienten och ökad kommunikation med och kring
patienten, tror jag är nyckeln till ett bättre liv för svårt sjuka patienter, säger Lena
Axelsson.
För att kunna gå vidare och förbättra vården behöver nuläget kartläggas. Lena Axelsson
planerar en webbenkät till läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och kuratorer vid landets
alla njurmedicinska kliniker och dialysmottagningar. Efter etikansökan ska hon inhämta
tillstånd från verksamhetschefer innan enkäten skickas ut.
Liknande undersökning har gjorts internationellt, men man behöver få reda på de svenska
förhållandena. Enkäten ska kartlägga personalens kunskaper om palliativ vård och deras
inställning till den. Bedrivs palliativ vård vid enheterna idag? Vilka hinder finns för att man
ska kunna göra det? Kommunicerar man med patienten om önskningar inför livets slut och
vilket stöd ges till närstående? Detta är exempel på frågor som behöver besvaras.
Lena Axelsson planerar att skicka ut enkäten efter sommaren 2018 och hoppas på att få
resultatet sammanställt under 2019. Nästa steg blir att ta vara på de idéer som kommer
fram i enkäten; kanske ge ökad kunskap till personalgrupper om palliativ vård och testa
studier för samarbete mellan olika enheter.
Lena Axelsson ser exempel från Canada och England där man arbetat mer med palliativ vård
av patienter med njursjukdom än i Sverige.
– Erfarenheten är, att personal med mer kunskap känner sig tryggare i att möta och
kommunicera med patienter och anhöriga i dödens närhet, och att man med den här
vårdfilosofin får en bättre kontinuitet kring patienten, avslutar hon.

 

Njurstiftelsen _v016

Åsa Norén

Söker orsaker till njurskador vid transplantation

Åsa Norén är transplantationskirurg vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hennes forskning handlar
om att finna orsaker till varför patienter ofta får en nedsatt njurfunktion efter en levertransplantation.
Genom att finna orsakerna hoppas hon i nästa steg att finna vilka åtgärder som kan sättas in för att
förhindra att skadorna uppstår.
Tidigare har man antagit att det är de starka mediciner som används för att förhindra avstötning vid
transplantation som orsakat njurskadorna. I dag tror man att bilden är mer komplex. Det är inte bara
äldre och svagare patienter som får njurfunktionsnedsättning vid transplantationen, utan även yngre, i
övrigt till synes friska patienter, drabbas.
– Njursvikt medför kraftigt påverkad livskvalitet och publicerade data talar om en 4-5 gånger ökad
dödlighet efter transplantationen om en kronisk njurskada uppstår. Därför är det angeläget att vi
hittar vad som orsakar njurpåverkan, säger Åsa Norén.
Om något kan göras före, under eller strax efter transplantationen för att bevara njurfunktionen, vill Åsa
Norén upptäcka det.
Hon har arbetat vid Transplantationscentrum på Sahlgrenska sedan 2010 och samlat på sig ett unikt
material om levertransplanterade patienter. Den studie som nu utförs, har inte gjorts någon annanstans
tidigare.
– Vi har tagit njurbiopsier, d v s vävnadsprov, på patienternas njurar, före, under och efter
levertransplantationen. Vi har också utfört så kallade GFR-mätningar för att mäta
njurfunktionens effektivitet. Detta material ska nu analyseras för att finna ut när, och
förhoppningsvis hur, skadorna uppstår, förklarar Åsa Norén.
Det är kostsamma analyser och därför kommer Njurstiftelsens stipendium väl till pass. Åsa hoppas kunna
presentera den första artikeln om forskningen under nästa år.
Resultaten från forskningen hoppas Åsa Norén ska kunna användas även vid andra transplantationer.
Nedsatt njurfunktion är vanlig även vid transplantationer av andra organ som hjärta, lungor,
bukspottskörtel och tarm.