Föreläsare på stipendieutdelningen 28 nov

OLA SAMUELSSON

Ola Samuelsson är överläkare och docent vid Njurmedicinska kliniken,
Sahlgrenska Universitetssjukhuset sedan 1988. Han har bred klinisk
erfarenhet av medicinska njursjukdomar och deras behandling. Ola är en
auktoritet i Sverige avseende högt blodtryck och blodfetter vid
njursjukdom baserat på många års forskning i fältet.
På senare år har Ola varit engagerad i arbete att sprida kunskap om hur
viktigt det är att känna till vad som är visat och vad som inte är visat
när det gäller medicinska behandlingar, så kallad ”evidensbaserad
medicin”. Syftet med detta är att undvika införandet av obevisade
behandlingar och underlätta införandet för bevisade, om än dyra,
behandlingar inom hälso- och sjukvården.

Första donationerna efter cirkulationsstopp genomförda

För att minska bristen på organ för transplantation testas så kallad DCD-donation – där organ tas om hand efter cirkulationsstillestånd – i ett nationellt projekt. Nu har de första donationsprocesserna genomförts.

– Fem patienter har redan genomgått hela donationsprocessen sedan vi inledde pilotprojektet i februari. Det har gått jättebra så här långt – nio patienter har kunnat få en ny njure med lyckat resultat, tack vare det här, säger Stefan Ström, intensivvårdsläkare på Västmanlands sjukhus Västerås, som är medicinskt ansvarig för Vävnadsrådets och Sveriges Kommuner och landstings DCD-projekt.

 

Läs hela artikeln av

 

 

Vägen till donation efter cirkulationsstillestånd

  • En patient som vårdas på en intensivvårdsavdelning försämras och ansvariga läkare konstaterar efter en tid att fortsatt livsuppehållande behandling inte längre är till gagn för patienten, då fortsatt behandling inte är förenlig med liv.
  • Beslut fattas, grunder enligt ovan, om att avbryta all livsuppehållande behandling i form av till exempel respirator och blodtryckshöjande läkemedel.
  • Det medicinska beslutet förankras med den döende patientens närstående i ett så kallat brytpunktssamtal.
  • I ett separat samtal erbjuds möjligheten till organdonation som en del av vården i livets slutskede.
  • Den livsuppehållande behandlingen avbryts under kontrollerade former, i närvaro av patientens närstående om de så önskar.
  • Om samtycke till donation föreligger omhändertas organen för transplantation efter att patientens cirkulation har upphört och döden har konstaterats.

Källa: Vävnadsrådet

De fyra stipendiaterna för Stiftelsen för Njursjuka

 

Stiftelsen för Njursjuka stöder vetenskaplig patientnära forskning inom området njursvikt och njurtransplantationer och delar varje år ut stipendier till olika forskningsprojekt. I år fick fyra stipendiater dela på 400 000 kronor. 

Stiftelsen delar även ut bidrag till behövande personer som blivit njursjuka. 2017 delades 300 000 kronor ut till behövande personer. Verksamheten syftar även till att öka antalet njurdonatorer. Stiftelsen bildades 2008 i samband med Paul Frankenius 50-årsdag. Paul Frankenius är själv njurtransplanterad två gånger.

Ändring av lagen kring organdonation tema för årets stipendieutdelning

Hur kan lagstiftningen kring organdonationer ändras för att fler behövande ska få sin transplantation? Det var temat för seminarierna vid årets stipendieutdelning anordnad av Stiftelsen för Njursjuka. För nionde året i rad delade stiftelsen ut stipendier till forskare som arbetar med patientnära forskning om njursvikt och njurdonationer. I år medverkade den välkände läkaren Anders Milton, som lett den statliga utredningen i donationsfrågan. Våren 2018 väntas regeringen lägga ett förslag till ny lagstiftning på riksdagens bord.

  • Vi vet att 30-50 personer dör varje år i väntan på organ, så jag ser den här lagändringen som mycket angelägen, säger Paul Frankenius, mannen bakom Njurstiftelsen, själv njurtransplanterad två gånger.

Huvudpersoner vid stipendieutdelningen var årets fyra stipendiater som får sammanlagt strax över 400 000 kronor för sin forskning.

De fyra stipendiaterna är:

Lena Axelsson, medicine doktor och högskolelektor vid Sophiahemmet högskola i Stockholm. Hennes forskning handlar om att förbättra omhändertagandet för svårt njursjuka patienter. Hon tror på att palliativ vård i större utsträckning ska integreras med den avancerade specialistvård som dessa patienter ofta får. Nu planerar hon att göra en enkät till vårdpersonal för att kartlägga deras kunskap om och inställning till palliativ vård. Med palliativvård menas, att man främjar livskvaliteten och ger en aktiv helhetsvård till patienten i livets slutskede, ofta i team med olika kompetenser. Stipendiet är på 66 000 kronor.

 

Helene Erlandsson, specialist i internmedicin och njurmedicin vid Transplantationskirurgiska och Njurmedicinska kliniken på Karolinska Sjukhuset i Huddinge. Hennes forskning handlar om äldre patienter. De har en ökad risk för komplikationer i samband med njurtransplantation. För att minska riskerna vill forskningen identifiera påverkbara riskfaktorer i samband med transplantationen. Man ska på ett systematiskt sätt kartlägga resultaten av transplantationer på patienter över 60 år från samtliga transplantationsenheter i landet åren 2000 – 2012. Resultatet ska användas för att dra slutsatser om hur omhändertagandet för de äldre och skörare patienterna kan förbättras ytterligare. Stipendiet är på 100 000 kronor.

 

Åsa Norén, transplantationskirurg vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon får 100 000 kronor för att forska om orsaker till varför patienter ofta får en nedsatt njurfunktion efter en levertransplantation. Genom att finna orsakerna hoppas hon i nästa steg kunna upptäcka vilka åtgärder som kan sättas in för att förhindra att skadorna uppstår. Forskningen har tillgång till ett unikt material från åren 2010 – 2017 i form av vävnadsprov på patienters njurar, före, under och efter en levertransplantation. Man har också utfört så kallade GFR-mätningar för att mäta njurfunktionens effektivitet. Detta material ska nu analyseras.

 

Helena Rydell, specialist i internmedicin och njurmedicin och överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Lund. Hon har sedan flera år intresserat sig för behandling med dialys i hemmet och har fått stipendium från stiftelsen förut. Helena har genom sina studier bidragit till att kunskapen och medvetenheten hos vårdpersonal om hemdialys ökar. Hennes tidigare forskning har gällt yngre och förhållandevis friska patienter. Nu får hon 140 000 kronor för att undersöka om assisterad påsdialys i hemmet kan vara bättre än bloddialys på sjukhus för äldre patienter med flera sjukdomar. Det handlar både om sjukvård och omhändertagande och om patientens livskvalitet.

Läs artikeln i Dialäsen

Sverige ligger efter i lagstiftningen för organdonationer

Varje år dör mellan 30 och 50 personer i väntan på en organdonation och 800 personer står i kö. Innan våren 2018 ska regeringen ha kommit med förslag på hur man ska öka antalet donationer, meddelar socialminister Annika Strandhäll.

– Siffrorna är inte tillräckligt bra och vi behöver hitta vägar framåt för att öka donationerna, säger Annika Strandhäll, socialminister.

Senast våren 2018 ska regeringen lämna ett förslag till riksdagen på hur organtransplantationerna ska bli fler. Enligt socialstyrelsen ökar antalet transplantationer varje år men inte i den takt som krävs för att köerna ska minska.

2015 överlämnades en statlig utredning om donation till regeringen. En rad förslag på lagändringar lades fram som enligt utredaren Anders Milton skulle kunna leda till att kön till organtransplantationer försvinner.

Läs hela artikeln här.