De fyra stipendiaterna för Stiftelsen för Njursjuka

 

Stiftelsen för Njursjuka stöder vetenskaplig patientnära forskning inom området njursvikt och njurtransplantationer och delar varje år ut stipendier till olika forskningsprojekt. I år fick fyra stipendiater dela på 400 000 kronor. 

Stiftelsen delar även ut bidrag till behövande personer som blivit njursjuka. 2017 delades 300 000 kronor ut till behövande personer. Verksamheten syftar även till att öka antalet njurdonatorer. Stiftelsen bildades 2008 i samband med Paul Frankenius 50-årsdag. Paul Frankenius är själv njurtransplanterad två gånger.

Ändring av lagen kring organdonation tema för årets stipendieutdelning

Hur kan lagstiftningen kring organdonationer ändras för att fler behövande ska få sin transplantation? Det var temat för seminarierna vid årets stipendieutdelning anordnad av Stiftelsen för Njursjuka. För nionde året i rad delade stiftelsen ut stipendier till forskare som arbetar med patientnära forskning om njursvikt och njurdonationer. I år medverkade den välkände läkaren Anders Milton, som lett den statliga utredningen i donationsfrågan. Våren 2018 väntas regeringen lägga ett förslag till ny lagstiftning på riksdagens bord.

  • Vi vet att 30-50 personer dör varje år i väntan på organ, så jag ser den här lagändringen som mycket angelägen, säger Paul Frankenius, mannen bakom Njurstiftelsen, själv njurtransplanterad två gånger.

Huvudpersoner vid stipendieutdelningen var årets fyra stipendiater som får sammanlagt strax över 400 000 kronor för sin forskning.

De fyra stipendiaterna är:

Lena Axelsson, medicine doktor och högskolelektor vid Sophiahemmet högskola i Stockholm. Hennes forskning handlar om att förbättra omhändertagandet för svårt njursjuka patienter. Hon tror på att palliativ vård i större utsträckning ska integreras med den avancerade specialistvård som dessa patienter ofta får. Nu planerar hon att göra en enkät till vårdpersonal för att kartlägga deras kunskap om och inställning till palliativ vård. Med palliativvård menas, att man främjar livskvaliteten och ger en aktiv helhetsvård till patienten i livets slutskede, ofta i team med olika kompetenser. Stipendiet är på 66 000 kronor.

 

Helene Erlandsson, specialist i internmedicin och njurmedicin vid Transplantationskirurgiska och Njurmedicinska kliniken på Karolinska Sjukhuset i Huddinge. Hennes forskning handlar om äldre patienter. De har en ökad risk för komplikationer i samband med njurtransplantation. För att minska riskerna vill forskningen identifiera påverkbara riskfaktorer i samband med transplantationen. Man ska på ett systematiskt sätt kartlägga resultaten av transplantationer på patienter över 60 år från samtliga transplantationsenheter i landet åren 2000 – 2012. Resultatet ska användas för att dra slutsatser om hur omhändertagandet för de äldre och skörare patienterna kan förbättras ytterligare. Stipendiet är på 100 000 kronor.

 

Åsa Norén, transplantationskirurg vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon får 100 000 kronor för att forska om orsaker till varför patienter ofta får en nedsatt njurfunktion efter en levertransplantation. Genom att finna orsakerna hoppas hon i nästa steg kunna upptäcka vilka åtgärder som kan sättas in för att förhindra att skadorna uppstår. Forskningen har tillgång till ett unikt material från åren 2010 – 2017 i form av vävnadsprov på patienters njurar, före, under och efter en levertransplantation. Man har också utfört så kallade GFR-mätningar för att mäta njurfunktionens effektivitet. Detta material ska nu analyseras.

 

Helena Rydell, specialist i internmedicin och njurmedicin och överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Lund. Hon har sedan flera år intresserat sig för behandling med dialys i hemmet och har fått stipendium från stiftelsen förut. Helena har genom sina studier bidragit till att kunskapen och medvetenheten hos vårdpersonal om hemdialys ökar. Hennes tidigare forskning har gällt yngre och förhållandevis friska patienter. Nu får hon 140 000 kronor för att undersöka om assisterad påsdialys i hemmet kan vara bättre än bloddialys på sjukhus för äldre patienter med flera sjukdomar. Det handlar både om sjukvård och omhändertagande och om patientens livskvalitet.

Läs artikeln i Dialäsen

Sverige ligger efter i lagstiftningen för organdonationer

Varje år dör mellan 30 och 50 personer i väntan på en organdonation och 800 personer står i kö. Innan våren 2018 ska regeringen ha kommit med förslag på hur man ska öka antalet donationer, meddelar socialminister Annika Strandhäll.

– Siffrorna är inte tillräckligt bra och vi behöver hitta vägar framåt för att öka donationerna, säger Annika Strandhäll, socialminister.

Senast våren 2018 ska regeringen lämna ett förslag till riksdagen på hur organtransplantationerna ska bli fler. Enligt socialstyrelsen ökar antalet transplantationer varje år men inte i den takt som krävs för att köerna ska minska.

2015 överlämnades en statlig utredning om donation till regeringen. En rad förslag på lagändringar lades fram som enligt utredaren Anders Milton skulle kunna leda till att kön till organtransplantationer försvinner.

Läs hela artikeln här.

Infekterade njurar räddar liv

 

Väntetiden för njurtransplantationer är lång. Därför har forskare från USA försökt hitta effektiva sätt att korta kötiden genom att transplantera njurar från personer smittade med hepatit C.

Över 500 högkvalitativa njurar från avlidna givare med HCV-infektion av hepatit C-virus kasseras årligen. Direktverkande antivirala medel , Som är förknippade med höga HCV-härdningsgrader och hanterbara biverkningar, har skapat möjligheten att väsentligt öka antalet njurtransplantationer genom att göra HCV-infekterade njurar tillgängliga för HCV-negativa kandidater på väntelistan.

Fynden som publicerades i ett öppet brev på tillgängligt på NJEM.org, är baserade på en pilotstudie som genomfördesvid Pennsylvania University. Deltog gjorde vuxna patienter med dialys som väntat länge på en njurtransplantation. Patienter med tillstånd som väsentligt höjda risker uteslöts. Tio patienter mottog HVC-infekterade njurar genotyp 1 (den vanligaste virustypen som orsakar sjukdomen). Medianåldern hos mottagarna var 59 år med en jämn könsfördelning.  Mediantiden från behörighet på väntelistan för hepatit C-infekterade njurar till transplantation var 58 dagar.

Dag 3 efter njurtransplantationen bekräftades viruset bland njurmottagarna. Samtliga mottagare behandlades då med nya och direktverkande läkemedel mot hepatit C och infektionen botades, det vill säga att virusnivån inte längre var detekterbar i blodet. Resultaten från studien är lovande för att korta väntetiderna för en ny njure.

Det här är en artikel från Dialäsen som vi publicerat med deras tillstånd, orginalartikeln kan du läsa här:

http://dialasen.com/infekterade-njurar-raddar-liv/

 

 

 

Ann vill få oss att organdonera mera

Ann-Novotny-vill-lyfta-fragan-om-organdonation-Som-ett-led-i-detta-arbetet-ar-hon-bland-annat-1

 

Det finns viktiga frågor och så finns det livsviktiga frågor. Ann Novotny brinner för det sistnämnda, nämligen organdonation. I Sverige dör en person i veckan på grund av brist på organdonatorer – vilket Ann vill uppmärksamma genom att anordna motionsloppet MOD-loppet 8 april.

Det är svårt att undgå hur mycket Ann Novotny brinner för sin fråga. Hon sprudlar av energi och är otroligt mån om att få svenskarna att inse vikten av organdonation. Och på det området finns det mycket att göra. För i Sverige dör i snitt en person i veckan till följd av organbrist.
– Har man någon gång varit i närheten av en person som väntar på organ är det svårt att inte bli tagen. Det är ju en olidlig tillvaro, att bara vänta på att telefonen ska ringa med ett positivt besked. Det är en tillvaro som är så oändligt svår att sätta sig in i, säger Ann Novotny:
– Men vi som jobbar med de här frågorna vet också hur glada och tacksamma de här personerna blir när en organdonation blir av, när operationen genomförs och allting går bra. Det här är något som berör såväl små barn som vuxna, och det innebär att så många kan få ett nytt liv. Ett bra liv. Och därför är det en så otroligt viktig fråga.

Läs artikeln i sin helhet här:http://www.gp.se/livsstil/ann-vill-f%C3%A5-oss-att-organdonera-mera-1.4194095

Prins Daniel vid symposium om organdonation

Sida 1 av 512345